På DN Debatt idag vill sju moderata kommunalråd öka egenfinansieringen av förskoleplatser genom att höja taket i maxtaxan. Förslaget är bra. När jag jämför nivån på maxtaket för en heltidsplats idag med när vi hade vår yngste son i förskolan för drygt sex år sedan, kan jag konstatera att jag idag skulle betalat c:a hundra kronor mer. Tänk om kostnadsutvecklingen i övrigt inte varit större! Detta innebär att föräldrarna idag betalar mindre än 10% av vad en heltidsplats inom barnomsorgen kostar.
Däremot blir jag lite förundrad över följande resonemang när de moderata kommunalråden konstaterar följande: "Samtidigt måste subventionsgraden även fortsättningsvis vara hög. Avgiften till förskolan får inte bli så hög att det inte lönar sig att arbeta." Javisst, men då funderar man inte länge på hur mycket skatt som måste genereras för att finansiera denna subventionsgrad. Låt mig ta ett exempel:
År 2007 var enligt SCB snittkostnaden i landet för en heltidsplats inom barnomsorgen 158.864 kronor. Maxtaxan för ett heltidsbarn är 15.120 kronor (9,5%). Det innebär en subvention från det offentliga med 143.744 kronor per heltidsplats. Om man utgår från att hela skatteavdraget går explicit till barnomsorgen måste en ensamstående förälder tjäna 39.000 kr/mån för att täcka subventionsgraden. Alternativt måste två föräldrar vardera tjäna 24.500 kr/mån. Vi kan vara glada för att det är många andra som solidariskt bidrar via skattsedeln.
Det skulle vara intressant att höra Anders Borgs förslag till hur kommunerna ska lösa sitt åtagande, när vi är bakbundna till händer och fötter genom att intäktsinstrumentet är låst. Staten har bestämt subventionsgraden i lag och skatteintäkterna minskar i lavinartad takt. Jag hoppas de moderata kommunalråden under sina kommundagar i Västerås passar på att ge finansministern en lektion i kommunal ekonomi.
Däremot blir jag lite förundrad över följande resonemang när de moderata kommunalråden konstaterar följande: "Samtidigt måste subventionsgraden även fortsättningsvis vara hög. Avgiften till förskolan får inte bli så hög att det inte lönar sig att arbeta." Javisst, men då funderar man inte länge på hur mycket skatt som måste genereras för att finansiera denna subventionsgrad. Låt mig ta ett exempel:
År 2007 var enligt SCB snittkostnaden i landet för en heltidsplats inom barnomsorgen 158.864 kronor. Maxtaxan för ett heltidsbarn är 15.120 kronor (9,5%). Det innebär en subvention från det offentliga med 143.744 kronor per heltidsplats. Om man utgår från att hela skatteavdraget går explicit till barnomsorgen måste en ensamstående förälder tjäna 39.000 kr/mån för att täcka subventionsgraden. Alternativt måste två föräldrar vardera tjäna 24.500 kr/mån. Vi kan vara glada för att det är många andra som solidariskt bidrar via skattsedeln.
Det skulle vara intressant att höra Anders Borgs förslag till hur kommunerna ska lösa sitt åtagande, när vi är bakbundna till händer och fötter genom att intäktsinstrumentet är låst. Staten har bestämt subventionsgraden i lag och skatteintäkterna minskar i lavinartad takt. Jag hoppas de moderata kommunalråden under sina kommundagar i Västerås passar på att ge finansministern en lektion i kommunal ekonomi.
Jag skulle önska att regeringen hade denna klarsyn och mod. Men det saknas nog en del kunskap om hur det ser ut i den kommunala sektorn. Statsministern sa följande i radion i eftermiddag: Efter åratal av stora investeringar och omfattande överskott så får man nu effektivisera och mer vända på kronorna.
SvaraRaderaMen hallå! Vad tror han vi har sysslat med de senaste femton åren?