tisdag 25 september 2012

Okunnigt påhopp om utjämningssystemet




















Regeringen förväntas lägga en proposition om justeringar i det kommunala utjämningssystemet inom kort. Förslagen kommer från en statlig utredning. Svenskt Näringsliv gör vad man kan för att stoppa förslagen. Häpnadsväckande okunnigt skriver Bengt Germundsson och Björn Sundström, Utjämningskommittén.08 i en debattartikel i Dagens Industri.

I en debattartikel i Di den 18 september underkänner Stefan Fölster och Anders Morin Utjämningskommitténs förslag med hänvisning till internationell forskning och uppmanar regeringen att bortse från den enhälliga kommitténs slutsatser.

Att hänvisa till forskning som handlar om helt andra saker än kommunal finansiering av skola, vård och omsorg är okunnigt. I Belgien och Kanada ligger det finansiella ansvaret för skola, vård och omsorg på staten, inte på kommunerna.

Ett utjämningssystem är nödvändigt om alla invånare ska erbjudas en likvärdig service. Kommunsektorns intäkter från skatter och avgifter räcker inte till för att finansiera det kommunala åtagandet. Det fattas 15 procent, ett belopp som staten skjuter till.

Vidare är en krona på skatten inte lika mycket värd eftersom inkomsten per invånare varierar mellan kommunerna. Dessutom varierar utgiftstrycket. Barn och unga liksom äldre över 80 år kostar betydligt mer än en 30 åring. Behovet av att utjämna för skillnader i skattekraft och kostnadstryck är uppenbart.

Endast 5 kommuner av 290 skulle klara sig på egen hand utan utjämning. Kännetecknande för dessa är attraktiva bostadsmiljöer där rika hushåll valt att bosätta sig, inte ekonomisk aktivitet. Enda undantaget är Solna.    

Tillväxt sker i arbetsmarknadsregioner. Vi jobbar i vissa kommuner och ”bor efter plånboken”. Det är mot den bakgrunden häpnadsväckande att Svenskt Näringslivs recept för ökad tillväxt är mer pengar till de kommuner där rika bor och mindre till dem där produktionen sker. Kanske inte så konstigt? Varje år utser Svenskt Näringsliv kommuner utan större ekonomisk aktivitet som de mest företagsvänliga. Man kan väl inte på allvar mena att det faktum att Sveriges rikaste invånare bor i Saltsjöbaden och Djursholm har med det lokala företagsklimatet att göra?

Utjämningskommittén lade ned ett omfattande arbete på frågor rörande alternativa metoder för inkomstutjämning och incitament för tillväxt. Men då vi fann att utfallet av olika tänkbara dusörer till dem som åstadkommer tillväxt inte skulle bli som förväntat utifrån rådande myter och föreställningar drog kommittén slutsatsen att incitamenten för ekonomisk tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Under de senaste 10 åren har utvecklingen av skattekraften per capita i Stockholms län varit näst sämst i landet. Vad gäller bruttoregionprodukten ligger stockholmsregionen långt efter malmfältskommunerna.

Tio stockholmskommuner betalar en avgift till inkomstutjämningen. Avgifterna från inkomststarka kommuner som Lidingö, Täby och Danderyd räcker inte ens till för att täcka bidragen till Botkyrka och tillväxtkommunen Södertälje. Kommunerna i Stockholms län erhåller knappt 1 700 kr/invånare från kommunerna ute i landet. I år, 2012, erhåller Stockholms stad 240 miljoner kronor från systemet.

Beträffande kostnadsutjämningen konstaterade kommittén att det föreligger uppenbara felaktigheter som måste korrigeras. Det gäller särskilt barnomsorgen. De inkomststarka kommunerna i Stockholms län får idag 60 procent mer resurser per barn än landsbygden givet samma behov. Inte speciellt rättvist!

En enhällig kommitté lade fram sina förslag i april 2011. Regeringens proposition låter vänta på sig. Ett enhälligt Finansutskott har uppmanat regeringen att återkomma med en proposition under hösten 2012. Det är uppenbart att det finns starka krafter som ifrågasätter om vi verkligen ska ha en likvärdig skola, vård och omsorg, något som politiken är överens om.

Bengt Germundsson, ordförande, Utjämningskommittén.08
Björn Sundström, huvudsekreterare, Utjämningskommittén.08

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar